Tänkte berätta lite om min operation här i bloggen, för er som vill veta.
För er som inte vill veta eller har massa åsikter kan dra med det samma för jag är inte intresserad utav att höra dem eller läsa dem.

På torsdags kvällen vid 10 tiden kom danne  och madde hit med max, detta skulle bli mitt sista mål mat på 12 timmar, så jag försökte äta så mycket jag bara orkade.
Gick upp vid haöv 6 på morgonen törstig som ett as, och letade helt förbryllat efter papperna jag fick hem med info innan operationen, och jag fick dricka 6 timmar innan operationen i rimlig mängd med vatten:D
Snacka om glad jag som va så törstig.

07.10 satt vi på tåget, och jag var inte alls nervös bara irriterad och hungrig
Collin hade med sig sushi vilket jag hatar men till och med det luktade otroligt gott, vilket störde mig något så förbannat, och det har aldrig vart tråkigare att åka tåg som just då när man inte fick äta eller dricka:(
Vad gör man då lixom?

Jag som alltid brukar äta när jag är uttråkad, arg,eller spänd.

Men men vi skulle byta tåg i karlstad och jag bara bad och bad och bad om att vi skulle få komma fram i tid då vi tog tåget så vi skulle ha 1 timma på oss att checka in på hotellet och åka till kliniken i lugn och ro.

Förbannat klart att tågkompaniets tåg skulle krångla som vanligt så vi blev försenade 1 timma, så väl framme hade vi 10 minuter på oss till kliniken.

Som tur var var vi framme 2 minuter över 1..

Väl på kliniken fick jag först lite piller och sedan träffa narkosläkaren för att sedan följa med kirurgen och mäta ut implantaten och diskutera lite.

Jag fattade fortfarande inte vad som skulle hända, eller vad som hände allt kändes så overkligt att det äntligen skulle hända.

När han mätte ut stygn och målade på mig stod jag mest och flina vet inte varför jag alltid ska börja skratta och ha kul åt helt oroliga saker på olägligast ställen JÄMT..

Sedan fick jag gå till min säng, och byta om ta stick i armen och sedan följa med in till operations salen.
Inte ens då kände jag mig nervös utan det kändes så lugnt och tryggt med de snälla  sköterskorna och de hjälpte mig upp och kolla blodtryck på mig mm.
Sedan säger den ena sköterskan att det var dags att sova, och det kommer gå väldigt snabbt, viket det gjorde ett sprut i armen sedan kände jag hur kallt det blev i ansiktet sedan hade jag sagt: Nu blev det kallt och nu blev jag trött och tvär slocknat.

När jag vaknade upp var jag tydligen skräckslagen enligt collin, hade haft galet stora ögon och likblek hela jag och sedan kom mina glädje tårar.
Fick smärtstillande och somnade i någon timma till.

Vaknade upp och spydde som ett as vilket jag har gjort nu så fort jag tagit smärtstillande.
Så jag struntar i det för sååå ont gör det inte som jag trodde de skulle göra.
Det är mer som ett tryck över bröstkorgen och det spänner lite i brösten inget mer:)

Idag är det 3 dagar sedan jag opererades och jag kommer upp ur soffan helt själv och så som tur är.
Men får jag värk så räcker det med en ibumetin så sover man gott sen igen^^.


Helt sjukt så trött man blir av att ta sig upp och ur sängen så jag sover väldigt mycket om dagarna vilket är bra för de känns som de går fortare tills de t är dags att ta bort bandagen och sedan kika på mina nya bästa vänner:D

Har redan tjuvkikat på dem och jag är nöjd med det lilla jag sett hittils:D

Är helt uppsvullen om magen då jag inte kunnat ätit ordentligt men här har ni några mindre bra bilder.