Just nu krigar jag som tusan mot min kropp, och mina tankar för att försöka hålla mig så positiv som möjligt till saker efter chock beskedet.

Men detta har verkligen gett mig något bra känner jag.
Jag har fått tillbaka min tro på mänskligheten igen.
Är så otroligt glad och tacksam för att så många stöttar,peppar och verkligen bryr sig om mig, och jag tror faktiskt jag lyckats träffat några riktiga guldkorn som jag tänker ta vara på framöver.

Doc har jag ju svårt att lita på folk efter allt som hänt, men jag tänker  ge dessa chansen att lära känna mig och inte min försvarsmur..

Som tur är har man så fullt upp just nu efter sjukskrivningen med jobb,jobb och mera jobb så jag slipper tänka så mycket.

Och jag är så glad att jag har en sådan otroligt bra chef som verkligen vill se mig lyckas och stöttar så bra som han gör.
Kan va så att norge planerna kan va närmare än vad jag tänkt..
Men först ska jag bara hoppa in på utbildningen igen.

Tänker bara göra det som jag vill göra med mitt liv nu, jag är trött på att ta skit.
Och tänker en extra gång på att man bara lever en gång;)