När själen är ledsen, gråter kroppen.

Det är precis vad min kropp gör nu, och efter denna natt känns det som att jag är närmare kollaps är jag någonsin ens kunnat tänka mig.

Stress,stress,stress..
Fan och alla säger varva ner,ta det lugnt och gör si och gör så..

MEn det är inte så jävla lätt när man inte kan rå för denna stress som finns inuti mig!
Jag vet att alla bara vill väl, men jag mår sämre än sämst just nu.

Igår grät jag konstant ifrån kl 23 fram till 5 på morgonen utan att egentligen veta varför, därav kommer det en ännu intensivare huvudvärk och stress..
Det stressar mig att inte kunna sova, bara en sådan sak..

Jag blir stressad bara av att veta att jag ska gå upp någon gång, jag blir så stressad att jag bara vill spy upp den där jäävla klumpen jag har i magen!
Ursh.



Jag är så jävla besviken på saker, Från att vilja leva sitt liv med en människa, och vilja förlova sig till att tillslut bara känna sig Sårad..

Jag känner mig stark på ett sett, men så sjukt sårad och besviken att jag spyr..
jag blir äcklad!

svårt att föraklara